Mannen bakom den kommersiella cd-skivan Norio Ohga har avlidit. Den japanske operasångaren blev 81 år.
Läs mera om honom HÄR Det här får mej att minnas tillbaka. Tänk vad tekniken rusat framåt.

Då jag växte upp hade vi en sån här hemma. En vacker radiogrammofon.

Då jag var tolv och brorsan nio inhandlades en sån här resegrammofon. Jisses vad lyckliga vi var. Vilket dunder ljud *fniss* Rasp, rasp men glada var vi.

Då jag fyllde 13 fick jag en rullbandspelare som delades med min bror. Snällt eller hur. Stor tung och klumpig.

Då jag fyllde 15 (tror jag att det var) så fick jag en alldeles egen kasettbandspelare. Liten och nätt. Den följde naturligtvis med på badstranden hela den sommaren. Lyckan var total. Inte lika roligt när bandet fastnade och tuggades sönder.

Då jag flyttade hemifrån köpte jag en sådan här allt i ett stereo. Naturligtvis lika lycklig då. Ljudet var ju enormt bra tyckte man då.

Nästa inköp blev ett sådant här dunderverk. Här kan vi börja tala om bra ljud. Då hade jag hunnit gifta mej.

Idag har jag en sådan här stereo. Platt och ful men förbaskat bra.Vad jag saknar är en hederlig gammal skivspelare till alla mina vinylskivor. Tror jag måste köpa mej en sådan.

Idag behöver man egentligen inte ha en stereo heller. Bara att ladda ner all tänkbar musik på USB-minnen. Idag kostar de ju nästan ingenting. Så är det bara att stoppa in den i TV:n och spela. eller varför inte en Mp3 spelare. Lika billiga de idag. Jag minns då ena dottern skulle fylla 14 (hon blir 23 i år) så önskade hon sej pengar för att köpa en sådan. De var ju svindyra då. Den hon köpte var på 512mb och kostade 1500kr.  Idag köper man en på flera gb för ett par hundralappar
.
Cd skivorna var ju fantstiska då de kom ut på marknaden , men dyra. Idag säljs det nog inte lika mycket av dem som då. Eller vad tror ni???????????????????? Ett är då säkert. De är betydligt mindre och lättare än både stenkakor och vinylskivor.